Händelserna under andra världskriget och den politiska situationen efter kriget var de främsta orsakerna till min långa separation från ön där jag föddes. Viljan att åter skapa en relation till naturen och kulturen på min födelseort har alltid funnits under de många åren av frånvaro. För att förvärva historisk och personlig kunskap om ön inledde jag för några år sedan ett genealogiskt och historiskt forskningsprojekt som resulterade i publiceringen av boken L’isola di Cherso. La presenza veneziana e le diverse dinastie popolane (Del Bianco, Udine, 2012). Den ”teoretiska” kunskapen om historiska händelser är viktig men inte tillräcklig om man på djupet vill lära känna en ö som Cres. Med min akademiska bakgrund i ämnet kulturgeografi blev det därför följdriktigt att genomföra en studie av ”territoriet” ur ett kulturellt och humant perspektiv. Intresset för kulturlandskapet i Cres har för mig således två konnotationer: ursprung och separation. Det var det intuitiva motivet för att genomföra detta arbete inom gränserna för en önskad deskriptiv undersökning.

Min fru Birgitta och jag hade under våra semestrar på ön sedan lång tid tillbaka uppmärksammat men, liksom många besökare på Cres, ganska tanklöst gått förbi stenmurarna utan att förstå deras monumentalitet, omfattning och värde. Först efter upprepade utflykter och vandringar till Madonna di S.Salvador och San Biagio norrut, till Nedomisel och Sv Petar söderut, till Kerćina/Losnati österut, och nerför dalen via Antonski (en vandring på ca 30 km), insåg vi i realiteten det arbete som ”Sisyfos barn# realiserat under århundraden. Vi kunde också konstatera, utan att låta oblyga, att vi kan konkurrera med liknande verk i andra delar av Europa; platser som i vissa fall redan står under beskydd av UNESCO som världsarv. Vi har ett ansenligt arbete framför oss för att göra ”den gömda skatten” känd. Ett lika ansvarsvarsfullt åtagande är att studera, dokumentera, förbättra och bevara allt det som vi lyckas göra känt för dem, som liksom vi, strävar efter ett erkännande av detta anspråkslösa och mödosamma arbete.

Till hjälp med sammanställningen av denna blogg har varit: min fru Birgitta, mina döttrar Antonia och Arianna och mitt barnbarn Vega med bilderna; mitt barnbarn Theo, bibliotekarien Anna Nilson i Lund och vännen Flavio Flores da Cunha med sina specifika kunskaper om hur man skapar en webbplats, Ing. Hans Hirscher som regelbundet besöker Cres för översättningen till tyska; min kusin Dr. Giulio Monte med värdefulla synpunkter; författaren, journalisten och svärsonen Christian Catomeris som förutom att bidra med en artikel och bilder har gett mig generösa tips på vägen.